howdoilive

Fyyyyyyyyyyy faaaann ! :D Åker typ om 12 timmar till USA ! Kommer bli över niice att komma här ifrån och bara få slappna av och bara tänka på sig själv och försöka må bra ! :) Kommer sakna mina babes dock, saknar er redan. Lite resenojja över att jag inte kommer träffa mina hjärtan på ett tag men glad är man ju för att slippa se vissa :P haha :D men men, kanske sätter mig vid en dator där och skriver lite då och då.. får se om jag pallar haha :P

Men men hoppas mina hjärtan inte kommer sakna mig för mycket, lika mycket som jag kommer sakna dom :( <3 ! Men ska sola, shoppa och bada för er med min änglar :)!

Seeee ya Sweden and hello USA hotties ! ;)

/ Natalie :)!

Vilken helg:D Helt underbar ! Hade min 20 års fest i fredags som blev helt lyckat! Tack alla som kom och tack för presenterna ! Hoppas ni alla hade lika kul som jag:D <3 Härligt att fira sin födelsedag med sin familj och sina vänner , en riktigt underbar dag/kväll ! :) Man blev ju full och gla och hade tidernas bästa kväll:D Underbart! Kul att träffa alla man bryr sej om och kommer sakna när man åker iväg om exakt 19 dagar ! YEAHJ! :D

Sen dagen efter, på lördagen så skulle vi egentligen ta det lugnt.. Men theres jag och Nicki var sugna på att dra ut :) Så det blev Möllan och sen KB :) Rolig och spontan kväll ! :)

På dessa 19 dagar som är kvar så är det mycket som händer.. Det är jobb, träning, Kristianstad, studenter, födelsedagar, handling inför resan, Göteborg, fester och ja en massa annat roligt :) Nästa stop är Jobb ikväll, sen imorn drar man till Kristianstad med syrran och sen till helgen blir det Göteborg med Nina och Sofia:D Jävlar vad det ska bli kul ! Party party!

Riktigt nervös inför imorn dock, vet att jag kan klara det men måste lägga det nervösa på hyllan för att kunna ge järnet! Men som sagt ska jag ha syrran med mej upp där så hon kommer lyckas att lugna ner mej ! :) Älskar dej !

Men men skriver nog imorn kväll om jag orkar om hur hela dagen gick och vad som hände :) Wish me luck !

/ Natalie

Det är nu som livet är mitt, jag har fått en stund här på jorden.
O min längtan har fört mej hit, det jag saknat och det jag fått
Det är ändå vägen jag valt, min förtröstan långt bort om orden
Som har visat en liten bit, av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever, all den tid jag har , ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever, veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val, bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig, för att jag är jag
Kunna vara stark och fri, se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nån stans <3

/Natalie

Riktigt härlig helg ! =) Det blev tyvärr ingen Danmark med Nicki för det var någon speciell dag i DK så allt var stängt =( Men det blir en annan dag innan jag sticker :) !  Så i fredes satt jag med Sofia, Nina, Robin, Folke, Jonas och Schultz och för festa men jobbade lördag morgon så blev ingen utång :( Men men ja man hade jävligt roligt som vanligt med dem:D

Lördagen var man bortbjuden på överraskningsfest för Linneas sambo, som fyllde 38 år så man kunde inte gå till Malins inflyttningsfest, men hon sa att hon hade kul så det var det viktigaste :) Fy faaaan vad kul vi hade hemma hos Linnea, blev mycket dricka.. haha kanske för mycket, men någon gång måste man ju svepa i sej lite mer än vanligt haha :P Det var sång, dans, tårar och skratt:D Allt i ett ! Över niice:D Sen var det hem och sova med hjärtat :) <3

Sen en väldigt bakis söndag haha , jobba på Mff matchen som blev 2-1 till MFF WOHO:D:D:D ! GO MFF !<3

Ush ja veckan kommer va slööö, jobba heela veckan förutom på brorsans bröllop, fy fan va det ska bli kul att se sin bror gifta sig med den flickan som han älskar i så många år, de har vad man kallar Äkta kärlek ! <3

/ Natalie

Mina vänner. Vad kan jag säga om dem? Vad kan jag säga om dem mer än att jag älskar dem ! Mina äkta vänner ! Alltid där för en, uppmuntrar en, bryr sej om en, hjälper alltid en och dem är alltid där när man behöver prata eller gråta ut. Ibland blir det för jobbigt för mig att ta något själv och då känns det så jävla skönt att man kan ringa någon av dem och bara prata ut ordentligt. Det bästa är att man vet att dem kommer vara där för en alltid och de kommer aldrig svika eller krossa ens hjärta ännu mer än vad det redan är. För de är där för mej, de är mina äkta bästa vänner och jag älskar dem rejält!

Veckan har gått bra och man har jobbat och tagit det lugnt.. Ska med Nicki till Danmark på fredag för hon kände på mej att jag behövde komma bort och bara ta det lugnt så hon erbjöd sej att bjuda mig till Danmark för en hel dag hon och jag. Kändes så jävla bra och tackade väldigt gärna ja och har längtat ända sedan jag fick höra det som sårade mig mest förra veckan, orkar inte ta upp det för har spenderat så många tankar på det redan och vill bara släppa det! Så Danmark ser man fram emot väldigt mycket, vi drar dit vid 12 på dagen och har inte bestämt vad vi ska göra utan vi ska bara dit och slappa :) Underbart!  Sen resten av helgen så blir det jobba på lördag och sen ut på kvällen =) och söndag så blir det jobba och heja på MFF! :D  Kommer bli en härlig helg :)

Sen helgerna efter det är nästan fullbokade ända fram tills jag drar till USA så det känns också skit bra, hoppas bara helgerna blir så lyckade som man tror :D Men det blir de säkert!

Vill bara ännu en gång tacka mina bästa äkta vänner för att de finns i mitt liv och älskar mej som jag älskar dem ! <3 Underbara är ni, behöver inte nämna er för ni vet vilka ni är och ni har egna speciella rum i mitt hjärta som jag har låst dörren till för vill inte och vet att ni inte kommer lämna det <3


/ Natalie

Josefines födelsedag idag, 20 år :) Ännu en som kan handla på systemet till en innan ens egen födelsedag den 9 juni ;) Ska bli så hääärligt att fylla 20 år. fast sen 6 dagar senare drar man till USA och där är det 21 år man ska vara för att kunna dricka:P Bummer !

Jag och Jossa hämtade ut våra bikinisar nu efter vi hade varit ute och ätit på Mosaik  :) Mycket fint ställe och god mat men serveringen och jobbandet där var kasst ! Fick först sitta typ över 40 minuter och vänta på maten.. sen när vi käkat upp satt vi och väntade över 40 minuter igen på att notan skulle komma.. Men men, inte det jag ville snacka om...

Ja vi hämtade då ut våra bikinisar och kommer hem och ska testa dom. Sist jag beställde så var bikini BHn förliten även om jag tog den näststörsta storleken som alltid innan.. Men så ja, jag beställde då den största storleken som fanns, så bikinitrosan passade men så sätter jag på mig bikini BHn och ja som vanligt så passa den inte ! Får spel alltså, har gått ner mycket nu men fan det är precis som det sätter sej på brösten! Blir så jävla ledsen, hittar alltid fina bikinisar men självklart passar dem inte, för dem gör inte i den storleken som jag behöver ! Jag lovar, jag kommer inte hitta en bikini till USA utan kommer att få gå i en mormor bikini ! Vägrar det alltså !

Nu har jag verkligen bestämt mej för att jag ska operera dem som mina systrar och min mamma har gjort.. Har inte tyckt jag har behövt det innan eller så har jag nog bara inte vågat inse det. För har alltid trott att när jag väl börjar ordentligt på min bantning så ska de också minska i storleken men som fan heller att de gör d  ! Räcker det inte med att man ska behöva lida för att kämpa för att gå ner de kilon man vill utan man ska behöva operera sig sjäkv för att bli lite mer nöjd över hur ens kropp ser ut? Ska det verkligen behöva gå så jävla långt ? Blir så jävla besviken på mig själv, jag kämpar nog inte tillräckligt mycket... ?

/ Natalie

Hemskt att tänka på men att halvår har gått sen du lämnade oss Jonas.. Kan inte beskriva hur mycket jag saknar dig och önskar att du kunde komma tillbaka ! Har hänt många gånger när jag snackar om något som alla syskon ska göra tillsammans, att jag nämner dig.. Jag har nog inte riktigt förstått att du är borta och tror inte jag orkar förstå det. Har brytit ihop vad jag ska detta halvåret och trodde att allt skulle blir bättre men det finns fortfarande något förutom att du är borta som fortsätter dra ner mig. Hade jag fått träffa dig om jag också hade försvunnit? Hade jag bara vetat det så hade jag inte tvekat. Vi hade alltid så roligt tillsammans,vi var så lika. Du kommer missa så mycket, vi behöver dig när dessa saker händer. Jimmy vår bror ska gifta sig om 3 veckor, de ska skaffa barn likaså. Du hade snart blivit farbror och du hade älskat det. Att redan ha varit morbror i flera år sen även farbror. Dina brorsbarn kommer aldrig få lära känna dig, lära känna den sortens människa som du var. En underbar kille med humor och kärlek. Det kommer en tid när dina andra syskon ska gifta sig och skaffa barn. Jag har levt hela mitt liv med att jag har 4 syskon, när någon frågar mig nu hur många syskon jag har så säger jag alltid först 4 st. Men sen slår det mig att du är borta. Ändrar aldrig siffran till 3 för det är inte så ! Du finns, du finns , du finns !  Snälla bara knip mig och säg att jag har drömt !

Såg på bilder som Theres tagit på min student, för har inte sett dem innan. Så kommer vi fram till ett videoklipp där pappa och jag dansar. Theres sitter brevid Jonas och man hör och ser hur han skrattar. Han mådde så bra och var så rolig på min student. Så härligt det var att se det videoklippet. Du var där hos mig ! <3 Du kommer alltid finnas hos mig, du är INTE borta ! <3

Ja ja ja, vissa människor dom blir så coola när dom leker aggressiva haha men men...

Körde hem syrran igår kväll och kör förbi en brinnande container på vägen in till stan, ser ut som den brunit ett tag men ingen som är där och släcker elden. Men vafan jag kör hem syrran och sen på vägen hem igen med jossan i bilen så ser vi brandbilar på väg dit men de kör förbi och fortsätter  att köra. Jossan börjar då berätta att hennes pappa som jobbar på brandkåren att de har slutat släcka bränderna som de skapar där. Brandmännen orkar inte få stenar kastade på sig när de försöker släcka bränderna eller att ungar kapar av deras slangar och snor deras radioapparater som de behöver för att jobba.

Vad är folks problem nu förtiden ? Seriöst vad får man ut av att skapa bränder och sen typ tortera brandmännen och poliserna när de jobbar. ? Tänk om branden sprider sig och sätter eld på husen och viare, tänk på människorna som bor där och inte fan ens vet om vad som händer. SÅ jävla sjukt alltså vilka människor det finns. Vad faaan får de ut av de? Är det uppmärksamheten dem vill ha? Eller är dom bara sjuka?

Blir så jävla arg...

Annars blir veckan riktigt full av träning... Tränade idag sen hem och ut och gick med Jossan =) sen imorn blir det träning, onsdag blir det simma med Malin efter jobb sen iväg till träningen ... sen torsdag blir det simma sen Nova Lund med Jossan och syrran ;D ! Hitta en klänning för bröllopet som gäller nu !:D

Ha det gott ! / Natalie

Fy fan vad bra allting känns just nu , Syrran är hemma igen, kilona rasar från en, jobbet går bra, ens äkta vänner finns här för en och det är bara två månader kvar tills USA ! Känns som allting bara håller på att pussla ihop sig sakta men säkert och det känns sjukt bra :)

Ja som sagt, USA närmar sig och fy faaaan vad jag längtar ! Sola, bada, shoppa och umgås med mina kusiner:D som sagt ska bli såååå jävla härligt ! Plus så slipper man jobb och idoterna som man tvingas se varje gång de kommer in och ska handla på ens jobb. Man slipper det i en hel månad :D Som jag längtar! Slipper se deras fula nunor framför mig, slipper skaka av ilska varje gång jag ser dom, ush äckliga smutsiga människor.. haha varje spenderra jag ens tid att skriva om dem? Aldrig mer !

Så nu ligger man i sängen och kollar på DH och verkligen försöker koppla av men man kan inte sluta tänka på att man ska upp klockan 7 imorn bitti och ut och gå, sn hem och köra mormor till sjukan så de kan lägga om hennes fot och sen ska man till jobb =/ Men sen efter jobb så ska hjärtat förhoppningsvis köra mej till min syster så ska jag sova där så jag redan är i stan när jag ska träffa Felicia och shoppa på torsdag =) Får ju lön imonr, riktigt härligt, varit utan pengar i 2 veckor nu, hemskt :P Känns som man ligger efter med träningen eftersom man tränade 4 ggr förra veckan men inte ens hunnit träna en gång denna, därför man måste släpa sig ur sängen 7 imorn, ush :P

Men men som sagt kilona rasar och de ska de fortsätta göra  ! Ihhhh allting känns som det håller på att pusslas ihopa:D underbart ! <3

/ Natalie

Perikles & Anna - Finns det någon annan nu  .... Underbar låt att lyssna på när man känner sej smått nere




Ihhh men annars så e det ju lördag idag ! Syster flyttar hem ! :D Tyvärr kunde jag ju dock inte hjälpa till i flytten för att jag ska snart dra till jobb ! :(

Men bara att hon flyttar hem så e det lugnt ! My big sister is a pretty pretty girl ! Min nästa tatooo , haha och syster ska tatta in : My little sister is a pretty pretty girl ! Kan fortfarande inte släppa det att när vi var på KB så kom denna låt  med Bettan och när den biten av låten kommer så pekar min syster och sjunger till mig <3 ! Äslskar dej !


/ Natalie

Mår inte bra... Orkar inget mer.. Kan inte allt bara få ett slut?

/Natalie

Ensamhet, det värsta som finns. Inget man önskar någon. Det jag vill ha är min bror tillbaka, jag vill ha kärlek, jag vill sluta känna mig så ensam när jag är hemma och jag vill att min syster ska flytta hem till malmö igen NU !

Jonas, min största dröm nu är att min bror ska komma tillbaka, jag klarar mig snart inte mer. Kanske inte visar det men det svider inombords i min kropp. I mitt hjärta och i mitt huvud. Detta är svårt, jag ser på min familj, jag känner dem så jag ser att dom mår dåligt. Men vet inte om dom ser det på mej? Jag försöker alltid att vara utanför hemmet, jag vill inte vara hemma för när jag väl är hemma så umgås jag inte med dom andra, jag är inte social. För jag vill inte låtsas som att jag e glad när den enda chansen för mig att vara normal är när jag är hemma. Då vill jag utnyttja den tiden jag har där jag slipper spela glad, där ja slipper prata om annat som jag inte bryr mig ett skit om. Jag gillar att vara för mig själv och bara vara deprimerad. Förstår inte varför, men jag känner av att jag vill plåga mej själv, varför vill jag detta?
Jag gör allt för att inte vara hemma, jag försöker jobba så mkt ja kan så jag e utanför hemmet, och när jag är ledig på helgerna så får jag ångest om jag inte går ut och bara festar och dansar av mej.. Alkohol, jag tror det får mej att slappna av och bara skita i allt annat.. Tyvärr.. <3

Kärlek, hmm ja vart ska jag börja, tror antingen att mitt hjärta är förstört för alltid eller att det är försvunnet.. Jag vill också få den kärleken som jag ser andra dela med varandra, vakna upp brevid en människa som älskar en och kysser en godmorgon och verkligen tycker om en. En som inte spelar kär bara för att få till det eller en som säger orden : Jag gillar dej och sen inte menar det. Kan inte killar för en gångs skull bara förstå att kärlek är viktigt för tjejer och kanske inte så viktigt för killar, och detta gör att dem kan leka runt med en. Ja kärleken e hemsk, bara lämna mig utanför så jag kan få en chans att kanske börja må bra igen.. ?

Sen, bara få min syster att flytta hem NU och inte i april, jag behöver min syster här med mej. Klart jag har mina bästa vänner som är här för mig och ja älskar dem för det och mycket mer. Men vem vet mest hur jag känner om inte min syster? Min syster som jag kan riktigt prata om allt med och hon vet verkligen hur jag känner för inom familj, sig själv och kärlek så har hon varit och är på samma nivå och ställe som jag är. Fan kan inte sluta gråta..  Jag behöver min syster och när jag verkligen behöver henne och är i behov av en kram från henne så kan jag inte få den. Hon bor i Göteborg för tillfället och det har nu blivit klart och hon ska flytta hem till Malmö igen. Har inte varit så glad på länge när hon berätta det för mej.. Kommer ihåg den dagen vi körde bilarna upp till Götet för att hjälpa till med deras flytt upp där. Jag skulle egentligen stanna där i några dagar, hade packning med mig och hela rubbet. men fick ångest. Klarade inte av att se min syster i sin nya lägenhet och riktigt lycklig. När jag sen anlände hem till Malmö igen så bara brast det för mej, min syster e inte kvar i Malmö? Hon e långt borta från mej.. Ush gillade inte den sanningen ! Bara kom hem nu och stanna hemma, försvinn aldrig från mej igen och om du har planer att göra det så lovar jag att jag ör hack i häl ! <3





/ Natalie

Så ja, det är inte bra nä det är det inte. Din 25 års dag igår brorsan och du kunde inte vara med oss i Lördes och fira din dag ! 15/3 för 25 år sedan föddes du, du föddes för att du skulle kunna leva och då leva ett fullt liv tills du dog pga att du var för gammal för att leva längre. Inte när du var 24 år ! Du hade planerat länge att fira med oss, din familj, din 25 års dag med att gå ut och äta. Vi ville hedra dig genom att göra som du hade tänkt så vi gick ut och åt på Elysé i lördes 14/3, bara vi, familjen.

Hela helgen har varit jobbig när man har haft i huvudet hela tiden att du inte kunde få leva och få genomföra det du hade planerat så länge, att vi alla skulle ut och äta tillsammans. Vi kunde inte ge dig någon födelsedagspresent direkt till dig men för att hedra dig min älskade bror så gjorde jag och Theres vars en present till dig. Klockan 12 den 14/3, innan vi skulle ut och äta hela familjen samlad klockan 7, så gick jag och Theres och tatuerade oss. Vi tatuerade in vingar och ditt namn. Vi gjorde dem tillsammans, med samma syfte, att du ska vara med oss hela tiden. Vi satte dem på olika ställen på kroppen och när dem var klara har jag aldrig sett mig själv så glad på länge, gjorde detta för dig Jonas och den hade inte kunnat bli finare än den blev och jag kommer aldrig ångra mig över vad jag gjort !

Söndagen på hans födelsedag samlades hela familjen och Jonas närmsta vänner vid graven klockan 12 och grät tillsammans, skrattade tillsammans, pratade minnen tillsammans, allt för att finnas där för Jonas på hans 25 års dag <3
Fina blommar satt vid hans grav, hjärtan, bilder, balonger, texter, allt man kan lägga där fanns. Och han hade blivit så glad, kan se han le och skratta och att han fanns där med oss. Det var en svår dag att gå igenom och jag saknar honom enormt och kommer aldrig sluta tänka på Jonas och jag sa för både hans skull och min egen, försöka gå till graven oftare. Men har inte klarat det, vill inte se det framför mig att min bror ligger där, vill inte se det framför mig, bdet som bevisar att han är borta. För jag tror inte riktigt jag har förstått det i min hjärna eller hjärta, att min bror är borta. Nä det är han inte ! Vill inte höra det eller tänka på det ! Kom tillbaka bara ! <3

Fan inte skrivit på länge ser jag, har inte orkar...Jobbat och tränat och massa sånt... Vet inte vad jag ska skriva ens, har mycket att skriva om men vet inte hur jag ska få fram det.. Vill skriva om glädje i mitt liv, men var fan är den ? Vill skriva om kärlek , men ha ! Den har försvunnit. Vill skriva om lyckan i mitt liv, men den är krossad för tillfället. . . . Jag mår skit ja, men det visste vi sen innan..

Hur ska man orka med något nu för tiden när allt bara går neråt ?  Kan inte sluta tänka på min dröm för någon månad sen och efter det så önskar jag att jag hade drömt den tidigare och att drömmar kunde gå i uppfyllelse !
Drömde att jag satt i bilen med min bror, Jonas , han körde och jag satt brevid. Han körde mot en broöppning som höll på att öppnas men han fortsatte att köra. Jag satt bara helt lugn och sa ingenting, litade på honom. . När vi kom till öppningen så tippade bilen och var påväg ner, fast där var inte ett hav utan bara vanlig mark. Innan bilen krossades mot marken så tittar min bror på mig och säger : Dö inte. När bilen väl är nere på marken så bara kliver vi ut som ingenting. Sen vaknade jag med världens panik, visste inte vad jag skulle göra. Det var så jävla härligt att träffa min bror igen, men med orden dö inte i drömmen så trodde jag att jag skulle vakna med min bror brevid mig !

Kunde inte bara jag drömt den lite tidigare, innan han gick bort, och att drömmar gick i uppfyllelse så hade jag varit lyckligast i världen ! Kunde inte bara JAG sagt till min bror i drömmen : Dö inte. Istället för han skulle säga det till mig, vad ville han ha sagt med det? Att jag ska kämpa? Att jag ska vara stark? Att jag inte ska ge upp? Jag vet inte... Det måste betyda något ju, min bror besöker mig i min dröm, plus den handlar om döden? Vet inte vad jag ska tro och kan inte sluta tänka på drömmen eller fundera på vad han ville ha sagt till mig?

Brorsan kan du inte bara besöka mej en gång till och bara prata med mej, behöver verkligen inte ha detta i mitt liv nu att du är borta, va fan !? Bara kom tillbaka , bara snälla kom tillbaka ! Klarar inte detta, var jag än är så kommer jag bara ihåg när jag var där med dig. Var på stippes med ett par polar i helgen.. Tittade bort där du och jag satt en gång efter vi hade varit och festat , och åt. Kommer ihåg hur kul vi hade och så mycket vi snacka. KLarade inte av det så bara satt och grät medans mina polare käka, kunde inte säga till dem varför jag grät ? På lillejulafton 2008 så var du inte med, första lillejulafton som vi alltid firar syskonen tillsammans, där du inte var med. Kom då och tänka på lillejulafton 2007 då du och jag körde iväg och öpte potatis, sen lagade vi mat alla tillsammans och sen efter vi ätit satte du och jag oss i soffan och glodde på tv och somnade haha, sen väckte dem oss när vi skulle ha vår lilla julklappslek. Kämpar som  fan för att inte glömma alla minnen, ditt skratt och dina skämt. Kan du inte bara komma tillbaka så det kan bli nya minnen, kan du inte det för min skull ?

Älskar dej för all framtid och saknar dej så mycket att jag inte har tid att tänka på något annat i mitt liv nu än dig ! Gud har fått sin finaste ängel <3  15/3 1984 - 19/10 2008    

Hur ska man kunna svara på frågan : Allt bra idag ? Utan att svara varenda dag : Nä det kan jag inte säga. När man förlorat någon så värdefullt i sitt liv, som man tänker på varje dag och inte kan hindra sig själv från att titta på ett foto av denna person? Ett foto som ni båda är med på, båda ler, båda älskar varandra som de syskon som de är.

För att jag ska kunna svara på denna fråga med svaret : Jo det fungerar, jag mår bättre för varje dag. Så måste jag nog försöka vara mer öppen om hur jag känner mig tror jag. Sluta stänga in mig på mitt rum varje dag. Sluta att direkt efter jobb eller innan, bara spendera tid med mej själv genom att titta på tv eller sitta vid datorn. Sluta gråt för mig själv och när det knackar på dörren säga : Kom inte in! Varför inte bara låta dem öppna dörren och se mig gråta, visa att jag inte mår bra, visa att jag är så ledsen att jag inte kan se vilkn person det var som knackade på dörren ? Sluta lyssna på de låtar som får mej att gråta, som får mej att tänka på alla hemska saker som hänt och i stället lyssna på en låt med lite fart i som får mig att tänka på alla underbara minnen jag har haft med de personer jag förlorat i mitt liv och titta på roliga och undrbara foto med de personerna. I stället så slår jag på mej själv inuti genom att plåga mej själv med detta. Vill jag inte må bra? Vad är det jag vill egentligen? Jag kan inte bestämma mej.

Och varför plågar jag min pappa genom att vara elak mot honom? Säga dumma saker till honom och undvika att träffa honom hela tiden? SItter och äter middag, äter upp snabbt och går ifrån efter 5 minuter, när min pappa endast är hemma 3 dagar i veckan ? Vad fan håller jag på med !? Är jag så idiotisk att jag gör så mot min pappa? Han mår heller inte bra, varför kan jag inte bara fatta det?! Men jag har nog kommit på svaret till den frågan, han är för lik Jonas ! Varje gång jag titar på min pappa, varje gång han ler, skämtar, dansar så ser jag min bror.. Kan det vara så att det är därför jag behandlar min pappa som skit, påminner han mej om Jonas för mycket?

/ Natalie

Hemma från Göteborg nu och hade det så jävla bra så det går inte att beskriva. Det var lugnt, stilla och allt bara flöt på. Kul att träffa sin syster och bara få ta d lugnt där uppe utan att tänka på jobb eller på allt annat. Men detta går ju inte så lätt när det finns en som efter att ha använt orden : Ha ett bra liv ! fortsätter att ta upp kontakten med en som man trodde var bruten. Det blir så mycket svårare att komma ifrån det förflutna när personen bara dyker upp hela tiden när det går så bra för en .

Jag e tom, helt, totalt tom inuti mig själv. Jag försöker, jag kämpar, jag har så mycket som kommer emot mig hela tiden. Det gör det så jävla svårt att tro att man kommer lyckas. Att ha ett krossat hjärta är inte så jävla lätt att handskas med och gå vidare som fok säger till mig hela tiden, jag försöker tro mig. Men det är inte så lätt när man är nära personen då och då, när man väl känner att man är på god väg så dyker personen upp och då dras man tillbaka till ruta 1 igen.. Det som gör det jobbigast är att personen har varit min vän sedan 6 års åldern och har alltid varit det, var min bästa vän och en person jag alltid kunde prata med no matter what och nu försvann det också och har varit borta i några månader tillsammans med mitt hjärta så det känns som jag har 0 i mitt liv just nu och det verkar som attt det kommer fortsätta kännas och vara så ett rätt så bra tag till tyvärr.

Vissa dagar bara flyter på och vissa känner man inte ens för att resa sig upp ur sängen utan bara ligga kvar och plåga sig själv med lugn musik och gamla minnen och bilder. Jag försöker bara se framåt och hoppas att jag kommer lyckas med mig själv och det jag ska ha fått gjort i mitt liv så snart som möjligt.


- How do I get through a night without you, if I have to live without you what kind of life would that be
Oh I need you in my arms need you to hold, you're my world, my heart, my soul. If you ever leave, baby you will take
away everything good in my life. So tell me now.

How do I live without you, I want to know
How do I breath without out you, if you ever go
How do I ever, ever survive?

Världens bästa låt, orkar inte skriva upp hela texten, för orkar inte lyssna på den om och om igen, för jobbigt.. Men men ja. Jag försöker i alla fall om sagt..

/ Natalie

Kom och tänka på en sak igår, vänskap. Det måste ju vara det viktigaste i mitt liv och i många andra människors likaså. För hur skulle man annars klara av de mindre roliga sakerna i sitt liv utan att kunna gå till sin närmaste vän och bara berätta eller bara gråta ut hos. Eller vem skulle man fira de roligaste tiderna i sitt liv med om man inte hade sina vänner?

Jag har sån tur att jag har just de vännerna, vissa som jag har haft hela mitt liv sedan 2 års ålder , vissa som jag träffat i grundskolan cch vissa som ja mött precis i gymnasiet. Det är nästan så att det kvittar hur länge jag känt dem, bara man verkligen trivs bra med personen, kan lita på personen att det klickar liksom. Att vänskapsbandet finns där.

Detta vänskapsbandet som finns mellan mig och en av mina bästa kompisar är så starkt så jag vet att det aldrig kommer bli av knippsat av någon eller något. Så starkt att vi är så lika i våra sätt att störa oss på varanda är något vi gör ofta, men vi blir så störda på varandra att vi till slut inte ens vet hur det började. VI känner varandra utantill och innantill och är så bra vänner. Vi är som systrar. Älskar henne djupt mycket, så mycket att det inte går att älska henne mer. Kan inte beskriva vår vänskap bättre än hur hon har gjort det. -- >   http://nickisahlin.blogg.se/2009/february/till-natti.html

Älskar även mina andra närmsta kompisar djupt mycket, så mycket att jag inte behöver nämna dem här utan att dom vet själv vem dom är <3!

Detta vänskapsband som är så viktigt, kan tyvärr brytas även om man inte tror det. Det krävs mycket för att det ska göra det och när det väl gör det så går det verkligen inte att lappa ihop.. Har ett som bröt för snart tre åt sedan och har inte pratat med den personen sedan dess och har inga planer på att göra det heller. Blev så sårad, besviken och chockad på över hur detta kunde ske att jag bröt vänskapsbandet själv. Efter detta så önskade jag att inget av detta skulle ske igen och hade ingen aning om att någon av mina kompisar kunde göra något liknande. Men shi fick jag.. Nästan exakt samma sak hände igen fast med en annan kompis, detta var ännu värre. Hade redan fått mitt hjärta krossat av att min bror gick bort sen händer detta ungefär 3 veckor efter?! Så fort jag såg det framför mig så klippte jag av bandet direkt utan att ens prata med personen, för det som skedde är sådant som man inte gör mot varandra, det finns en oskriven regel på det. Men vissa människor lever för att bryta mot regler. Tyvärr..

Men som sagt, hade min närmsta vänner vid min sida, och seriöst, hade jag inte haft dem vid min sidanär det hände med min bror och sedan detta så tror jag nog att jag hade hoppat. Hade inte sett något som var bra i mitt liv annars att leva för. Mitt hjärta var så krossat och är det fortfarande, har kvar de dagar där jag inte ser något positivt i mitt liv och då tänker jag på min familj och mina vänner. Då försöker jag kämpa igen med hjälp av dem <3

/ Natalie

Ska bli så jävla skönt att åka till min syster i Göteborg nu till helgen med mamma.. Bara komma i från detta skit ställe och allt. Umgås med mamma, syster och co där uppe är något jag verkligen behöver.

Helgen som har varit var bara skit ! Märker det själv utan att någon behöver säga det till mig, att jag dricker för mycket när personen är i närheten av mig. Försöker försvinna med hjälp av alkoholen, men lyckas aldrig. Gör bara massa dumma saker, visst förlåt, men som sagt mår inte bra. Kommer inte ens ihåg något jag gjorde, så vill bara upp till min syster och undvika alkoholen och vila ut.

Det hade varit härligt om den 15 juni kunde vara nu, så vi hade kunnat åka till USA imorgon och bara vara borta där i en månad och verkligen vila ut, shoppa, sola, bada och umgås med sina kusiner. Sen att man kommer hem och att allt ska vara som året 2007 då allt var underbart bra. Man hade alla vänner i skolan och man hade ett sunt liv, men var fan har allt tagit vägen? Man bara ser bitar av ens liv flyger iväg, kompisar försvinner, kärlek försvinner, familj försvinner och ens självkänsla försvinner över sig själv. Man vågar ju aldrig snart ens lita på sig själv? Hur ska man få tillbaka allt detta?

Jag mår inte bra nä, har inte denna blogg för att skaffa folk som ska tyck synn om mig verkligen inte, vill försöka få ut allt och det är lättare när man kan skriva på datan istället för i ett block som en vanlig dagbok. Man hinner inte säga allt till sina närmsta vänner så det är lättare om de kan läsa det här så de verkligen förstår en.

Men mina drömmar är att komma in på polishögskolan utanför skåne och bara försvinna helt från detta gamla hemska tråkiga liv. Så jag hoppas min dröm blir sann och detta är det enda jag har ork i kroppen att kämpa för just nu.




/ Natalie

Haha ja man hade ju skrivit ett helt stort inlägg men har aldrig haft en blogg innan så man råkade ju ta bort allt man skrivit så vad fan man får väl försöka skriva allt igen men kanske korta ner det så smått..

Mycket har hänt i mitt liv på de senaste månaderna som egentligen inte skulle ha fått hända om jag hade bestämt och förbannad och besviken är jag på gud (om han nu ens finns) och kommer alltid vara det !

Jag ska befinna mig i min bästa ålder just nu och leva mitt liv med mycket glädje tycker jag i alla fall och detta kan jag inte göra just nu för jag har nyss förlorat min kära broder för fyra månader sedan och detta är inte något någon vill behöva uppleva... Man blir väckt av sin pappa med orden : Jonas har dött . Hur reagerar man på det klockan 3 på natten och får det beskedet. Jag skrek så mycket så jag kunde inte andas, jag grät och jag grät och jag visste inte vad jag skulle ta mig till, jag fick frispel. Pappa fick krama mig och hålla om mig och försöka lugna mig med sina tårar och sina ord. Men vem fungerar det på?  Denna känsla av att förlora någon man har så nära sig i sin familj det går inte och ni som upplevt detta ni förstår mig.. Det går bara inte. Mitt hjärta är krossat och det kommer aldrig gå att lappa ihop..

Mycket skedde de närmsta dagarna efter det, umgicks bara med mina syskon och närmsta familjen och vi pratade tillsammans, grät tillsammans och bara var tillsammans helt enkelt. Mycket skulle göras och man fick inte mycket tid till att vara ensam och bara tänka, jag tror inte ens jag ville just då vara för mig själv utan såg till så jag var i action hela tiden. Kunde verkligen inte jobba så tog resten av oktober ledigt och en del i november. Det värsta hade varit om jag hade varit tvungen att jobba, hur hade man stått ut me alla på konsum`? Alla kunder och liknande?

Enda fram till begravningen så var vi i full gång allihopa och det var inte förens begravningen det brast för mig, jag gick in i kyrkan och såg kistan, jag vände direkt och gick ut och grät, det gick inte.. Jag visste hur den närmaste timmen skulle vara och jag ville inte. Försökte igen med min syster och kom in två meter i kyrkan och kunde inte stå upp, fick sätta mig på huk och försökte andas, satt där en bra stund kändes det som innan en som arbetar i kyrkan fick hjälpa mig upp och leda mig ut till min familj. Det gick bara inte. Tillslut samlade vi oss lite och jag gick in tillsammans med en av mina systrar och satte oss längst fram med familjen. Jag såg hans fina foto och alla blommor och sen den vita kistan.. Jag kunde bara inte hålla mig, jag grät och jag grät. Cermonin började och prästen talade, tillslut  hörde jag inte henne, utan jag bara grät och höll min syster i handen. De spelade olika låtar som min bror hade valt att de skule spela upp och jag blundade och då såg jag Jonas där i mitt minne ståendes, skrattandes och dansade.

Tiden gick och vi kom fram till då vi skulle gå fram tillsammans och lägga något vid kistan, jag hade min ros. Gick fram tillsammans med min syster, pappa och resten av pappas familj och skulle lägga var och en vår sak. Jag gick fram och kunde inte lägga rosen, jag svimmade i benen och hade ingen kraft i dem, jag kunde inte andas och jag grät så jag kunde inte se. Jag lyckades lägga rosen men kunde inte resa mig, min mamma förstod nog vad som hade hänt för hon kom fram till mig och lyckades bära upp mig och leda mig tillbaka till min plats.. Resten av begravningen såg vi människorna gå fram till kistan och lägga sin sak, de kom fram till oss syskon och pappa och Jonas mamma och beklagade, jag kramade dem men jag kunde inte säga ngt, jag bara grät och hyperventilerade. Fick inte fram ett ord.

Tiden har varit väldigt svår och väldigt mycket har hänt och vi har fått vara med om mycket. Jag har behövt mina vänner mer än någonsin och de har verkligen funnits där för mig. Man har tyvärr också under denna tid fått reda på vem ens äkta vänner är som finns där för en och vilka man bara har slösat tid på.

Har försökt få fram alla mina känslor men kan inte sluta gråta på denna sida av datorn så jag avslutar här och får fortsätta en annan dag, förhoppningsvis imorn och kan börja berätta om hur jag lever just nu.
Sov gott och ha d så bra allihopa ! <3

Jonas 1984-03-15   - 2009-10-19 <3 Vila i frid min älskade bror!